Stackars plutt! Har gnytt hela jäkla natten. Hon låter så himla ledsen och man känner sig så otillräcklig.
Kl 02 var jag tvungen att googla för att se om det fanns nåt man kunde göra, jag kunde inte höra på hennes jämrande längre.
Fick fram att det är vanligt biverkning av smärtstillandet första natten. Det hjälper inte att klappa och gosa, det gör henne bara ännu mer ynklig. Och man ska inte ryta i åt henne, då kan hon bli jätteledsen.
Så jag kämpade emot tårarna och höll för öronen till slut...
Mattes älskling, må bra snart.